Asplund/Åman Art Rug Collection

av Madeleine von Feilitzen 13 maj 2025

Mattan som samtida konst

Text skriven av curator Jan Åman.

Idén är enkel: ledande samtida konstnärer bjuds in att använda mattan som konstnärlig uttrycksform. Med utgångspunkt i vad en matta kan förmedla har nu de tre första konstnärerna skapat nya mattor som är originalkonstverk i liten upplaga, tillverkade av Indiens bästa matthantverkare.

Här kan du bläddra i katalogen och se alla mattor i kollektionen.

Sveriges mest namnkunniga konstnärer

Cecilia Edefalk, Ernst Billgren och Dan Wolgers är tre av de mest namnkunniga konstnärerna i Sverige och har sedan mer än trettio år ständigt varit – och är – tongivande för den samtida konsten. De har angripit uppgiften ”matta” på vitt skilda sätt. Och just detta att angripa ett för dem ovanligt medium kanske till och med tydliggör deras respektive konstnärskap. I separata samtal med var och en av dem dryftas konstnärskapen och hur de angripit detta att göra mattor.

Mattorna produceras genom ASPLUND. Projektet cureras av Jan Åman. Mattorna är antingen handknutna i en upplaga om 10 exemplar per storlek (med ett undantag) – eller handtuftade i en upplaga om 30 exemplar per storlek.

Stockholm Furniture Fair

I februari 2025 visades 13 av de 17 mattorna i Asplund/Åman Art Rug Collection på Möbelmässan i Älvsjö. Kollektionen väckte stort intresse bland både besökare och branschfolk, tack vare dess unika kombination av konstnärligt uttryck och högkvalitativt hantverk.

CECILIA EDEFALK

Cecilia Edefalk är en framstående svensk konstnär, född 1954 i Norrköping. Hon är känd för sitt unika sätt att kombinera realism och konceptuell konst. Edefalks verk är ofta präglade av ett meditativt och subtilt symboliskt uttryck, och hon använder sig av teman som tid, minne och naturens cykliska förlopp.

Cecilia slog igenom under 1990-talet med verk som "Baby" och "En annan rörelse", där hennes repetitiva målningssätt blev ett signum. Genom att återupprepa och variera motiv undersöker hon frågor om autenticitet och originalitet.

Edefalks arbete kännetecknas också av hennes långsamma och omsorgsfulla arbetsprocess, där hon ger varje verk tid att utvecklas organiskt. Hennes konst är internationellt uppmärksammad och har ställts ut på prestigefyllda gallerier och museer världen över, inklusive Moderna Museet i Stockholm.

DAN WOLGERS

När Dan Wolgers första gången visade mig skissen till mattan ”Write an example of a risk: This” så kunde jag inte annat än att le. Mattan är en så kallad ready-made. Dan Wolgers har utan mellanhänder eller tillförd design tagit detta dråpliga svar på en skolfråga – en så kallad ”meme” – direkt från nätet. Han har överfört det till konst. Detta i form av en matta som under stor möda handknutits av de bästa hantverkare som finns att uppbåda i Indien.

Allt är riskabelt

Därmed blir barnets svar något annat. Det kliver in i konstens värld – den värld där betydelser både skapas och frigörs. Den värld där något får en möjlighet att bli… något annat. För mig kändes omedelbart den matta som Dan ville göra, ”This”, som ett genialt sätt att närma sig vår tid, både i process och som resultat. Förmodligen finns det inget som lika tydligt präglar oss i detta nådens år 2025 som ordet ”risk”. Allt är risk. Aktiekurser som global politik. Bolagsordningar som en konstnärlig idé. Med ”risk” följer ”riskanalys”, grunden till dagens ekonomiska matematik.

När Dan Wolgers ”This” nu får hänga i entrén på Riche, intill hovmästarpulpeten och riktad mot den nedre matsalen, frigörs med all tänkbar wolgersk lekfullhet betydelserna än mer. Mattan svävar över den restaurang som väl är det närmaste vi kan komma till The Grill i New York, ett powerlunchernas Mekka, här i Stockholm. Åt andra hållet, mot baren och den övriga restaurangen, hänger systermattan med texten ”Describe yourself with three words: I am a rebel”. Det är ingen slump. För parallellt med riskanalysen vill nog de flesta av oss framställa oss som rebeller. Det första exemplaret av ”I am a rebel” köptes av Handelshögskolan i Stockholm, där den kommer att ligga permanent.

Att göra ingenting

Nej, Dan Wolgers arbetar inte som andra konstnärer. Som han säger själv: ”Jag har under stor ansträngning genom åren lärt mig att göra ingenting. Det är svårt. Det kräver fokus. Det kräver disciplin.” Så när jag som curator försökte beskriva mina ambitioner att skapa konstnärliga uttryck för vår tid genom mattor muttrade Dan nästan ohörbart: ”svårt, men det svåra är ju det roliga…” Dan Wolgers gick hem och satte sig att göra just ingenting – på det sätt vi väl alla gör numera, genom att slösurfa på mobilen. Ödet förde honom till dessa skolsvar, dessa ”memes”. Och där såg han något som han, som konstnär, valde ut som konst, för att bli matta.

Det förde mig tillbaka till det ögonblick när jag 1991 bad Dan att göra omslaget till en telefonkatalog, Gula sidorna K-Ö, dvs yrkesdelen, i Stockholm. I 40-gradig feberyra kom han fram till att han, som konstnär, helt enkelt skulle sätta sitt eget elefonummer på den katalog som skulle distribueras till hela storstockholms befolkning. Det blev ramaskri. Dan Wolgers mordhotades om och om igen. Men katalogen blev konsthistoria och finns numera i MOMA:s samlingar i New York och Moderna Museets i Stockholm.

Inget kalas utan kras heter det. Med "This" och "I am a rebel" på Riche framkallas kanske båda, som peppar och salt. Dan Wolgers sa i ett samtal med mig följande: ”Från mitt håll är barnen avundsvärda, de är konstnärsämnen allihop, tyvärr”. Tyvärr? Dan Wolgers kanske får oss att förstå hur svårt och mödosamt det är att lära sig att göra
ingenting för att kunna göra något som verkligen är någonting.

ERNST BILLGREN

Mitt i arbetet inför den stora utställningen ”Nya minnen” på Nationalmuseum vågade jag mig på att fråga Ernst Billgren om han inte också ville skapa konst som mattor för vår tid. Det ville han. Bara några dagar senare kom han med en bunt skisser i form av målningar. Eller skisser – samtliga var i detalj klara för att direkt kunna överföras till mattor. Allt satt som om han hållit på med uppgiften i åratal – idé, färg, komposition. Dessutom tydligt baserat på kunskap om mattan som fenomen. En av dem, ”Paintings at an exhibition”, ville han ha med i utställningen på Nationalmuseum.

Bildperspektiv från en annan vinkel

De välkända motiven från Ernst Billgrens målningar var alla där: rådjur, rävar, änder, flundror… Men Ernst Billgren valde att följa mattans logik och vända på bildperspektivet. Mattan ses ju alltid från ovan. Det är en rätt självklar förflyttning, men det krävdes en Ernst för att uttrycka den. Mig veterligen har denna observation aldrig tidigare legat till grund för en matta. ”Jag tycker om att vara så tydlig som möjligt. Att det inte finns några gömda ledtrådar”, förklarade Ernst med en tyst blinkning. Ernst Billgren har tidigare gjort mattor för bland annat Märta Måås. Där sätter vävstolstekniken vissa ramar, varför mattans motiv måste bygga på på diagonaler och streck. De handknutna eller handtuftade mattorna som nu framställs av de bästa matthantverkare som finns att uppbåda i Indien bär inte på några sådana restriktioner.

Indiens skickligaste mattvävare

Mattan Paintings at the Museum är särskilt framtagen för separatutställningen med Ernst Billgren på Nationalmuseum.

Den handknyts i Uttar Pradesh, Indien, med imponerande 260.000 knutar per kvadratmeter – vilket innebär över två miljoner knutar totalt. Endast ett fåtal skickliga mattvävare behärskar denna avancerade teknik med så fin knuttäthet.

Övriga fine rugs i konstkollektionen knyts med 120.000 knutar per kvadratmeter, medan de något enklare mattorna är tuftade. Alla mattor tillverkas i högkvalitativ, nyzeeländsk ull.

Helt rätt med fisk på Sturehof

När Ernst visade mig den målade skissen till ”Flouders” kom jag omedelbart att tänka på Sturehof. Redan vid mitten av 1990-talet var jag med om att föra samman Ernst med PG Nilsson. Det resulterade de ikoniska fiskarna i den gamla mellanbaren. Några av dem finns kvar där de målades, andra bevarade i glas och ram efter renovering. ”Flounder” kändes som en logisk fortsättning. Därför är det roligt att mattan nu får presenteras för en större publik just här. ”Flounder” kompletteras av ”Deer Family (winter)”. Dess systermatta, ”Deer Family (summer)”, flyttar i dagarna ut från Nationalmuseum, för att äntligen ge plats åt den matta som varit menad för Nationalmuseum. Med sina 260.000 knutar är det den mest komplicerade av dem alla. Nu får den äntligen sin plats i ”Nya minnen”.

Konst på blodigt allvar

Ernst Billgren passar på Nationalmuseum på att ge oss en alldeles egen definition på vad det innebär att arbeta som konstnär anno 2025. Han säger sig sakna mycket av det vi förknippar med en konstnär – såväl personlighet som personlig stil. Han vill inte ens kalla sig konstnär. Nej, Ernst Billgren är enligt egen utsaga snarare ”scenograf”. Han låter det sammanhang – i detta fall Nationalmuseum – bli en avgörande del i vad den konst han skapar får för uttryck. Så talar bara en konstnärer som vet vad han vill och som vet att han kan.

Ernst Billgren berättar på Nationalmuseum om hur vi människor genom tiderna valt att berätta vår historia: en vacker men stundvis dystopisk mänsklig historia som visar att vi bygger de berättelser som passar i rådande historiskt skeende. Ernst ger sig - och oss - friheten att berätta dem på nytt. Utställningen har redan skrivit historia – med Ernst Billgren har det helt enkelt klivit fram en konstnär som når ut i samhället som en gång en Anders Zorn eller en Bruno Liljefors. Så härmed presenteras Ernst parallellt på Nationalmuseum och Sturehof – en konst på blodigt allvar och som den ljuvligaste scenografi.